Tips på plockvänlig picknickmat!

Hej på er alla fina!

Här är det lite tomt med svar på kommentarer, ber om ursäkt för det.. vi har det lite kaosigt hemma för tillfället med husköp, lägenhetsförsäljning, flytt och allt som hör till! Men… jag tänkte i alla fall kika in och tipsa om en artikel på sajten Dittbarnochdu som jag har fått äran att vara med i..

Där tipsar jag om plockvänlig picknickmat som passar även för de allra minsta! Gå gärna in och läs den..

Och tills vi hörs igen, hoppas ni har en toppensommar!

Jag hoppas på att kunna så smått återkomma i sommar/höst med ny energi och nytt innehåll! 🙂

KRAM, L

Bloggarnas bästa tips på uteaktiviteter med barnen i sommar

Tips på enkel plockmat!

Tips på plockmat till sommarens utflykter!

Inga-Lisa älskar ju att få plocka med maten själv och ibland så tryter både inspiration och tid (i alla fall gör den det hemma hos oss). Så! Bästa tipset jag vill dela med mig av till er som också har små plockar där hemma:

Salladsbaren!
Det funkar ju alldeles utmärkt att plocka ihop bra plockmat från salladsbaren i butiken och är dessutom något som man kan köpa med till hela familjens utflykt 🙂

Det gjorde vi i helgen när vi hängde i parken, en till Inga-Lisa en till mamman och en till pappan.

I Inga-Lisas salladslåda låg följande favoriter:

  • Gröna Ärtor “aeärta”
  • Gurka “gukka”
  • Kokt Pasta
  • Kycklinginnerfilé
  • Ost “Ozzt”
  • Fetaost
  • Mini-köttbullar “boulle”

Inser nu att vi måste träna på att säga pasta, kyckling och feta-ost, det har vi inte tränat på hittils! Men oj vad hon lär sig att prata snabbt! Det är så otroligt mysigt verkligen 🙂 De där små orden vill jag lixom spela in och spara för alltid! <3

🙂

Vad gillar era små för plockmat bäst?

Kram, L

Första året med mat…


(Foto: Love By Emelie)

Ja, nu är det ju ett tag sedan hon fyllde ett år och jag har tänkte att jag skulle sammanfatta hur vårt första år med maten blev…

4 månader

När Inga-Lisa var 4 månader började jag längta efter att få sova lite mer på natten, jag helammande fortfarande och hon åt nästintill varannan timme dygnet runt (förutom sådär 4h sammanhängande sömn på kvällen) Så när hon var 4 månader började jag ge henne en flaska med 50/50 ersättning/bröstmjölk innan hon skulle sova och det hjälpte! Halleluja! Jag fick mera sömn och som jag hade längtat efter det! 🙂 När hon var 4 månader fick hon börja smaka på mat från vår tallrik och på lite olika fruktpuréer och grönsakspuréer när vi hade tid.

5 månader

Då började jag att introducera lite gröt gjord på skrädmjöl och paltbröd på förmiddagen. Hon fick fortsätta att smaka på olika puréer då och då. Amningen fasades ut allt mer eftersom hon var totalt ointresserad av att ligga still vid bröstet och jag började känna att det blev för jobbigt att amma. Inga-Lisa började krypa vid 5 månader så att amma henne var inte den mest harmoniska aktiviteten just då hon var aningens för nyfiken och tokig för att ligga still och amma..

6 månader

När hon var sex månader hade hon slutat att amma helt. Då slutade hon också att ta flaskan på dagen så den åt hon bara från på kvällen/natten. Dagtid åt hon gröt, spaghetti och köttfärsås eller tillexempel kyckling med gul curry. Hon började dock tycka det var sådär kul att bli matad så för att få i henne någon mat var hon tvungen att själv äta majskrokar samtidigt eller stavar av leverpastej som också funkade bra och så var mitt knep att smyga in en sked mellan tuggorna hon tog på majskroken/leverpastejsstaven.

Från 7 månader

Från att hon varit 7 månader och fram tills idag har det gått i vågor precis HELA tiden. Ibland gillar hon ingenting, ibland älskar hon gröt, ibland vill hon bara äta plockmat som hon kan äta själv och ibland går det bra att bli matad. Det som funkade veckan innan funkar kanske inte nästa vecka. Ibland har hon varit sjuk och då har det kanske bara funkat med ersättning…. såhär har det varit hos oss…. mycket av det mesta helt enkelt..

Så vad tar jag med mig från det här året och första maten? Ja,…. att man aldrig vet… man får helt enkelt fortsätta att prova och prova och försöka att inte bli stressad när hon äter lite sämre. För att allt går i perioder! Det känns som att det är så det är att ha en bebis, ingen rutin varar länge, i alla fall inte för oss 🙂

Hur har det gått/gick det för er med matintroduktionen?

Massa kram!

/L

Såhär var mitt första år som mamma…

 Foto: Nathalie Hlousek  (Här var jag gravid med Inga-Lisa i veka 35)

Tänk att jag redan varit mamma till världens mest självklara lilla unge i ett helt år..

Jag har så länge jag kan minnas alltid längtat efter och önskat att jag någon gång skulle få bli mamma. I min ursprungliga  plan för vuxenlivet fanns vissa saker jag ville göra, resa, plugga och få ett jobb som jag tyckte om men förutom det drömde jag om att bli kär och skaffa barn. De två sistnämnda drömmarna är ju tyvärr inte drömmar som man direkt kan påverka eller “jobba sig till”, att träffa sin drömman eller bli gravid är ju på något vis “utom ens kontroll”. Så ganska ofta tänker jag faktiskt på just de drömmarna, hur otroligt lycklig jag är eftersom de faktiskt slagit in.

Att jag blev mamma 2016 känns lika overkligt som självklart på något vis. Jag tror att ha fått barn var allt jag drömde om och lite till, av allt. Lite mer bröstmjölk, tårar, glädje, förlossningsvärkar, ömma kroppsdelar, oro och fantastiskt härlig, underbar, lycka!

Som liten bebis var hon nöjd och glad sålänge hon fick äta sisådär varannan timme (i princip dygnet runt), den berömda tre dagars bluesen kom någon dag senare för min del men när den kom grät jag floder över ingenting, över hur stor procents risk det skulle vara för henne att få RS-virus om jag tog med henne in på Hemköp, eller hur stor risken skulle vara om vi hade för mycket besök alldeles för tidigt, tack och lov varade inte de störtfloderna så länge.

Hon fick inte något RS-virus och första gången hon var hängig med feber var hon 7 månader så på den fronten har vi haft det väldigt tacksamt.

Som liten avskydde hon att åka bil och avskydde att ligga i vagnen så alla sådana aktiviteter försökte vi få till när hon sov. När jag var ute på promenad med henne i vagnen och hörde att hon började vakna sprang jag hem i ilfart eftersom jag var rädd för att hon skulle börja gråta i vagnen. När hon var 3 månader bytte vi till sittdelen och då blev det mycket bättre! (så det är ett tips till er andra som har bebisar som inte vill ligga ner)

Hon började ta sig fram på golvet när hon var 4 månader. Så från 4 månader har hon haft så mycket energi att jag varit rädd att hon inte skall kunna äta lika mycket som hon gör av med haha. Hon knatade sina första steg när hon var 7 1/2 månad och den perioden kändes det som att jag var konstant svettig. Men sedan någon gång när hon var 9 månader och gick lite mer stabilt började hon bli lite mer som en “vanlig” person med mer “normalt” energiförråd. Nu som ettåring traskar hon runt här hemma och pysslar och petar med lite olika saker och dagarna är väldigt mycket enklare tycker jag 🙂 (fast det är väl kanske lätt att säga också när jag jobbar 80% och det är Jonas som är hemma, haha!)

Tack livet för det här året! Jag är evigt tacksam <3

 

Alla hjärtans dag!


Foto: Nathalie Hlousek

Alla hjärtans dag! Årets allra finaste dag om ni frågar mig, men jag å andra sidan älskar jag ju alla högtidsdagar, det är ju något visst med dagar som utmärker sig från alla andra. Julafton, midsommar, påskafton osv. Men mysigast och på plats nummer ett hamnar nog ändå just alla hjärtans dag!

Som tradition har vi åkt iväg någonstans över en natt och ätit god mat tillsammans för att fira dagen men i år ska vi faktiskt bara vara hemma. Jag har köpt favoritsushin och innan vi äter den ska vi gå varsin stund till gymmet. Förhoppningsvis kanske lillskruttan somnar i bra tid så vi kan dricka ett glas bubbel och skåla för kärleken också!

Hoppas att ni andra passar på att fira den här dagen på ert alldeles egna vis. Vissa kanske inte firar alls, andra kanske firar mer än någonsin och oavsett hur mycket vi än firar så är ju grundprincipen att vi skall komma ihåg att uppskatta dem som betyder allra mest för oss! Så passa på att lätta hjärtat en dag som denna, man kan aldrig få för mycket uppskattning från de man håller kär.

Massa alla hjärtans-dag-pussar till er från mig!
/L <3

Bebisars järnbehov – hur mycket järn behöver en bebis?

Bebisars järnbehov..

Bebisar och deras järnbehov? Ja, det är ju något som man som förälder till en bebis tidigt blir informerad om, i alla fall upplever jag att jag blivit det. Enligt Livsmedelsverket är järn ett näringsämne som det är svårt för bebisen att få i sig nog mycket av om man inte erbjuder dem järnrika produkter/måltider. [1]

I det här inlägget kommer jag att skriva utifrån den fakta som Livsmedelsverket ger kring bebisar och järn. Jag är inte utbildad läkare, dietist eller liknande, bara en vanlig kanske lite extra nyfiken(?) mamma. (så ni vet det)

föräldrar rekommenderas att erbjuda järnrik mat

Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör en bebis få i sig 8mg järn/dag [2], det är nästan lika mycket som en vuxen man rekommenderas och ungefär hälften så mycket som en fertil kvinna rekommenderas (fertila kvinnor rekommenderas ett dagligt intag på 15mg). [2] För att säkerställa att bebisarna får i sig den mängden järn rekommenderas föräldrar att erbjuda bebisar järnrik mat. [1]

En person som har järnbrist tar upp mer järn från maten som den äter än en person som redan har fyllda järndepåer. [2] Vidare skriver också Livsmedelsverket att järn i större mängder kan bli giftigt och inte heller bra. Symptom på järnförgiftning är illamående, magsmärtor och diarréer. [2]

Det finns två olika typer av järn

Hemjärn och Icke hemjärn. Hemjärn är den typen av järn som man hittar i mat från djurriket och icke hemjärn är den typen som finns i mat från vegetariska produkter.[2]

Hemjärn (kött, blod) är den typen av järn som kroppen har lättast för att ta upp och icke hemjärn (vegetariska produkter) är den typ av järn som kroppen har svårare för att tillgodogöra sig [2](C-vitamin i kombination med intaget kan öka upptagningsförmågan[1]).

hur kan man veta att bebisen får i sig nog med järn?

Jag tänker att det man kan göra är att försöka fundera över vad ens bebis äter under ett dygn och kanske någon gång räkna ut på ett ungefär hur mycket järn bebisen kan tänkas få i sig, då har man ju i alla fall ett hum om de ligger i närheten av det rekommenderade intaget eller inte. Jag tycker personligen att Stine och Vernonika på Norska sajten Bare Bra Barnemat har en bra artikel där de pratar om bebisars järnbehov » Precis som de skriver i artikeln så vet man ju aldrig exakt hur mycket järn kroppen tar upp och att rekommendationen om 8 mg finns för att säkerställa att bebisen kan ta upp det järn den behöver och eftersom kroppen lättare tar upp hemjärn än icke hemjärn kan det ju vara bra med en balans mellan de olika järnkällorna. [3] Prata gärna med din BVC-sköterska om du undrar något kring just din bebis matintag.

Sedan vill jag också passa på att skriva att precis som de skriver i sina rekommendationer på Livsmedelsverket så behöver man inte oroa sig om bebisen vill gå långsamt fram när de smakar på mat/äter smakportioner och fortfarande får huvuddelen av sin energi från bröstmjölk/ersättning eftersom både ersättning och bröstmjölk är väldigt näringsrikt. [1]

Här följer lite olika livsmedel/måltider/produkters järninnehåll:

1 flaska tillskottsnäring från 9 månader á 200 ml = ca 1,2 mg järn
1 msk palttunbröd = 3,5 mg järn
100 g blodpudding = ca 16 mg järn
100 g havregryn = ca 5,3 mg järn
100 g banan: 0,4 mg järn
100 g leverpastej: ca 7 mg
100 g pumpakärnor: 15 mg (1 msk malda pumpakärnor: ca 1 mg järn)
1 semper grötklämmis: ca 1,4 mg järn (alla grötklämmisar på marknaden är inte järnberikade)
1 portion semper gröt för 8 månader: ca. 2,6 mg järn
1 torkad aprikos: ca 0,6 mg järn

kan man järnberika gröten själv?

Jag får många frågor om det är möjligt att själv järnberika gröten till bebisen. Svaret är ja! Mortlat palttunnbröd är ett utmärkt sätt att järnberika sin hemmagjorda gröt med. En matsked palttunbröd innehåller ca 3,5 mg järn. Jämförelsevis innehåller en portion gröt från semper (för 8 månader) ca 2,6 mg järn. Så med en halv matsked palttunnbröd och 0,5 dl havregryn är man uppe i ungefär samma mängd järn som den köpta gröten.

Recept på järnberikad havregrynsgröt »

Bebisar måste inte äta gröt

Är det så att man har en bebis som inte vill äta klämmis eller gröt så kan man ju erbjuda annat som är rikt på järn, blodpudding, leverpastej, kycklingleverpaté/puré, blodkorv, pumpakärnor, kikärtor är exempel på järnrika livsmedel. Det känns som att många är av uppfattningen att bebisar behöver gröt, men det finns inget specifikt i gröten som bebisar behöver mer än det ev. tillsatta järnet och därför kan man lika gärna servera ägg och leverpastej till frukost eller köttbullar och potatis om din bebis hellre vill äta det. Gör det som passar er bäst!

hur har ni tänkt med era små?

Kommentera gärna hur ni tänkt/tänker kring det här med järn till era bebisar! Vore så intressant att höra era åsikter och tankar kring detI 🙂

I Faktabanken här på minimat kan du läsa vanliga frågor och svar om järn och bebisars järnbehov »
Kram, L

Källor:
[1]https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor/barn-och-ungdomar/spadbarn/
[2]https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/jarn/
[3] http://www.barebrabarnemat.no/jern/

 

 

Inga-Lisa 11 månader!

Hon är 11 månader, är det inte helt galet? För ett år sedan gick jag runt och innerligt hoppades att jag inte skulle behöva gå så långt över tiden.. Jag läste statistik och insåg att det ändå är det allra vanligaste scenariot som förstföderska, den där eviga väntan på bebis..

Min mamma gick över tiden 10 dagar med mig (jag är äldst) så jag var inställd på MINST det.. sista veckan innan hon kom var jag med Jonas när han var iväg på resa i jobbet, då spenderade jag dagarna med att gå powerwalks, meditera i hotellsängen och hoppas att hon snart skulle komma! Jag var så himla pirrig!

Och så kom den, första värken fredagsnatten en dag efter att hon var beräknad .. så jag behövde inte gå och vänta så länge ändå.. Underbara lilla unge!

Och under det här året har flera av mina närmsta kompisar också fått barn, så himla lyxigt! Idag för ett år sedan föddes Inga-Lisas kompis Sigrid, smset från Sigrids mamma med info om att hon kommit till världen kommer jag alltid att minnas! Sigrid och Inga-Lisa var beräknade med en månads mellanrum så jag gick fortfarande med stora magen och var inställd på den där sista månaden av väntan.. När smset med första bilden på lilla Sigrid kom blev det så verkligt att det faktiskt skulle komma en bebis från den där jättekulan till mage som man hade.. 🙂

Grattis Sigrid på din ett-års-dag och massa kram till alla er andra! <3

/L